Friday, September 7, 2007

Valet som världen pratar om

I det nyutkomna numret av Axess Magasin har jag en en längre intervju [Valet som världen pratar om] med George Bushs före detta talskrivare, David Frum, och Bill Clintons vice handelsminister David Shapiro.

Även om Shapiro och Frum kommer från helt olika delar av amerikansk politik var de förvånansvärt samstämmiga i flera avseenden.

Några intressanta citat ur intervjun:

David Frum: Jag tror att det är svårt för européer att förstå vad religion egentligen betyder i amerikansk politik. När de ser all denna religiositet tänker de förmodligen ”Herregud! Hela stället är fullpackat med fundamentalistiska knäppgökar! USA är precis som Saudiarabien, enda skillnaden är antalet motorvägar och McDonalds-restauranger.” Tyvärr är detta en total missuppfattning av de verkliga motiven bakom den politiska retoriken. Den egentliga anledningen till religionens politiska uppsving i USA under 1970-talet berodde på att landet hade blivit mer ojämlikt och att riskerna för dåliga, personliga val kunde bli förödande. Människor började helt enkelt blir oroliga för konsekvenserna av det som kallas omoraliskt leverne. Droger, tonårsgraviditeter och allt som kunde riskera medelklassfamiljens framtid uppfattades som direkta hot mot samhället. Religionen var ett sätt för många amerikaner att kanalisera sin rädsla. Nu verkar det inför det kommande presidentvalet som om religionen möjligen är på tillbakagående. En hel del indikatorer pekar på att religionen har bytts ut mot en annan emotionell ingrediens i amerikansk politik, nämligen nationalismen.

JN: FRANCIS FUKUYAMA skriver i sin bok After the Neocons att Irakkriget har omöjliggjort den nyanserade delen av den neokonservativa teorin om att förstå internationella relationer utifrån politiska strömningar inom stater. Håller ni med om det?

David Frum: Det är möjligt. I viss utsträckning kan vi nog säga att kriget åtminstone kommer att ha reell inverkan på amerikansk utrikespolitik för lång tid framöver. Vad vi nu ser är en fotnot till den gamla Carterdoktrinen. Alltsedan 1979 har USA haft en inställning som säger att vi är beredda att gå ut i krig, även ett nukleärt sådant, för att förhindra att någon annan politisk makt tar kontroll över oljeresurserna i Mellanöstern. I dag kan vi konstatera att USA omvärderar sin inställning till flera stater, bland annat Iran. Vad det här kriget leder till är måhända ingen ny, världsomspännande politisk doktrin, utan snarare en ny Mellanöstern-strategi.