Hur annorlunda är USA:s kristna väljare?

I dagens OBS Kulturkvarten kommenterar jag det kristna USA:s betydelse för valet, i radions P1 klockan 13.45 (med repris 20.45). Programmet sänds även som podradiosändning.
Utgångspunkten är Susan Georges nya bok, Hijacking America, där hon hävdar att republikanerna har förvrängt det politiska perspektivet för amerikanska väljare.

Slutspurten återstår

På USAval.se har jag skrivit en längre analys av opinionsläget inför de två återstående veckorna av den amerikanska presidentvalskampanjen. (För den som gillar valforskning och statistik finns där bland annat länkar till en pågående amerikansk debatt om Bayes teorem, tidiga opinionsundersökningars låga prediktionsvärde, samt den demografiska förändringen av USA sedan valet 1896. Jag har även kommenterat den vanligt förekommande hysterin kring små förändringar i sena opinionsmätningar, som många gånger enbart beror på metoderna för populationsurval.) Ovanstående kurvor är de kanske mest intressanta just nu. Här kan vi göra en viktig iakttagelse, mellan Barack Obamas opinionssiffror (i mörkblått) och de två föregående demokratiska presidentkandidaternas (Gore och Kerrys) uppmätta opinionsstöd. Notera att Obamas stöd (ännu?) inte har vikt nedåt likt hans föregångare gjorde 2000 och 2004. Detta, tillsammans med det stora antalet unga registerade väljare är de kanske viktigaste inslagen i årets valrörelse som talar för att Obama kommer att vinna.

Ekänn svartmålningen

I dagens Expressen skriver jag om bias-begreppet och SVT:s nyhetsvinkling av USA-valrörelsen.

Uppdatering: Därför kommer medierna inte erkänna... .
Uppdatering (17/10): Vänstervriden profetia.
Uppdatering (20/10): Vänstervriden profetia.

Paul Krugman - nej!!!

Ibland blir världen mer ironisk än man kan ana: Paul Krugman tilldelades idag Nobelpriset i ekonomi.
Ur ett ekonomiskt-teoretiskt perspektiv (själv tvingade jag mig igenom hans och Obstfelds bok om makroekonomi - internationella handelsteorier och monetära teorier - redan på A-kursen i nationalekonomi) bör priset nog snarare ses som ett tack för lång och trogen tjänst än ett tecken på att han har stått bakom några mer häpnadsväckande rön. Nuförtiden är hans mest uppseendeväckande skrivningar dem som han producerar i sin kolumn i NY Times (och de är så långt från "cutting edge" man kan komma...). Det ironiska är däremot att han får priset nu (hans namn har varit en lågoddsare under de senaste tio åren) när börsen i USA faller och marknaden ska attackeras med keynesianska mått av 700 mdr dollar. Det är nu som keynesianen Krugman ska hyllas, för sin tilltro till politiska regleringar. Det är ironiskt - inte för att hans teorier alltid är särskilt behjälpliga, utan för att han så uppenbart passar in i rollen av en expert som från läktarplats kan skriva "vad var det jag sa?".

Greg Mankiew har redan hunnit länka till Nobelprishemsidan och verkar ställa sig positiv till utnämningen.
Marginal Revolution hade inte hunnit lägga upp någon text än när detta skrevs (tio minuter efter att priset tillkännagavs) men deras permalänk lär bli uppdaterad med kommentarer under dagen för den som vill veta vad några av Krugmans mer namnkunniga kollegor tycker om saken.

Här är några andra bloggar som lär kunna komma med intressanta kommentarer under dagen:
Becker-Posner
Freakonomics

Uppdatering (23.30): Ett par intressanta kommentarer på Nonicoclolasos, med anledning av Niclas inlägg i frågan. Johan Norberg tar hjälp av en del ljusglimtar för att se positivt på saken.

Kampanjdagarna

I går var jag i Sollentuna för att prata om amerikansk politisk marknadsföring för nya moderaterna. Det är jätteroligt att se hur svenska partier har förändrat sin attityd till politisk kommunikation. I dag anses det inte längre fult att hämta inspiration från USA och detta visar sig även på alltfler områden i forskning om europeisk politik. Mer info från kampanjbloggen.

Vad står SVT för?

I går skrev jag om det makalösa uttalandet från Lars Moberg i SVT:s morgonsoffa. Han erkänner där att han och svenska journalister är ute efter att demonisera republikanerna. Det var ett modigt uttalande, som dock ger mig en del olustkänslor eftersom SVT tidigare har försvarat en så kallad "objektiv" linje i utrikesrapporteringen. SVT:s programdirektör Jan Axelsson (och hans motsvarighet på SR, Cilla Benkö) var tydliga på den punkten i deras svar till mig i Expressen i våras.

Med anledning av Mobergs uttalande skrev jag därför ett brev, dels till Cilla Benkö på SR, dels till Jan Axelsson. Benkö återkom mycket snabbt och påpekade att detta var ett problem för SVT, inte SR - och att hon därför inte kände sig manad att ge en kommentar.
Axelsson svarade under eftermiddagen idag. Hans mejl, samt delar av mitt längre svar tillbaka, publiceras nedan:

Jan Axelsson, SVT:

Det SVT:s utrikesreporter Lars Moberg sa om USA-bevakningen i Go´morron Sverige, förändrar inget i mitt gamla svar till dig på Expressens debattsida i våras. SVT:s utrikesbevakning eftersträvar opartiskhet i alla lägen och alla stora undersökningar visar att våra nyheter åtnjuter ett mycket högt förtroende hos publiken.

Moberg berättade i soffan om den reportageresa som han ska ge sig ut på för Aktuellts räkning de närmaste veckorna. Det är en "road-movie" där han och
fotograf Rolf Linde beger sig bort från Washington och New York för att hitta "det vardagliga USA". En likadan satsning gjordes förra presidentvalet.

Lars beskrev i soffans intervju hur han strävar efter att få tala med den vardagliga människan och ge dennes perspektiv på de stora vafrågorna. Programledaren ( Lotta Bouvin) frågade: Du som känner USA väl, vilka fördomar har vi mot amerikaner?
Lars svarade, att det finns en okunskap om USA och om hur konservativa amerikaner egentligen är. Han var här självkritisk mot journalisterna i Sverige och Västeuropa i övrigt. Inte för att SVT:s journalister skulle vara partipolitiskt partiska till förmån för Demokraterna. Det handlar om att svensk och västeuropeisk bevakning ibland ger Demokraterna större utrymme eftersom västeuropeiska frågor relateras mer till Demokraternas än Republikanernas politik. Man kan ju notera att både Reinfeldt och Sahlin återfinns på Obama-sidan.

Ökat utrymme i media innebär inte i sig något "positivt" för den som blir uppmärksammad. En större bevakning kan också visa upp negativa sidor som tidigare inte blivit belysta, men det viktiga är självfallet att öka kunskapen och insikten på ett brett och djupt sätt. Lars Mobergs reportageresa om det vardagliga USA är ett bra exempel på detta.

Med vänlig hälsning

Mitt svar till Axelsson:

Jan!

Tack för svaret. Jag antar att du inte har något emot att jag publicerar det på min hemsida.

Det känns däremot mycket tråkigt att du förvanskar mina argument och försöker beslå mig med dessa. Jag har inte någonstans hävdat att en bias (vridning av nyhetsperspektiv) nödvändigtvis måste bero på direkta partisympatier. Däremot har jag påpekat att upprepade internationella mediestudier visar att journalister måste förhålla sig till sin "hemmapublik" och därmed vinkla sina reportage från utlandet. I ditt svar verkar det nu som om du jämkar dig med denna position som jag tidigare framfört. Det är en intressant positionsförskjutning. Men tyvärr verkar det som om du tror att jag sympatiserar med republikanerna och enbart vill att ni ska rapportera positivt om dem - att jag tvärtom är intresserad av nyanserad nyhetsbevakning verkar inte ens vara något du har övervägt.

(...) Allt fler journalister är mao nu beredda att instämma i ett resonemang om kontextbunden journalistik - en del är till och med villiga att gå så långt att de menar att de aktivt "demoniserar" republikaner, vilket alltså Lars Moberg erkänner. Den som dessutom har sett intervjun med Lars Moberg ser att du förvanskar hans citat. Han pratar inte om att enbart ge demokraterna mer tid i rutan - han är självkritisk och erkänner att journalister som han själv är ute efter att demonisera republikanerna.

Ditt svar leder endast till en möjlig tolkning - du tycker att det här är pinsamt och kan inte på saklig väg stå upp för den fasad av objektivitet som du tidigare har försvarat. Det vore ärligare om du faktiskt erkände att Lars Moberg och andra journalister på din nyhetskanal ser sig själva ha ett politiskt uppdrag när de är i rutan.

Det känns som om SVT har hamnat i vad de upplever är en beklämmande situation. Men deras främsta problem är att de måste tillstå att de tidigare har gjort övertramp om de vill kunna komma ur den här situationen med hedern i behåll. Så länge de resonerar som Axelsson - vi är alltid objektiva och har alltid varit - kommer bara pinsamheten att bli större den dag de tvingas erkänna att det faktiskt finns gott om belägg för att det nog varit si och så med objektiviteten. Men kanske hoppas Axelsson att han inte behöver stå där med hundhuvudet den dagen?

Observera: Jag är själv mycket positivt inställd till vinklad nyhetsjournalistik eftersom det finns vetenskapliga indikationer på att detta kan förbättra förmedlingen av nyheter mellan medier och nyhetskonsumenter, vilket jag bland annat skrivit om här. Det jag ogillar är när nyhetsmedier (som SVT) förnekar att de bedriver vinklad journalistik.